«Alla Andra Får Varann»
Bara, bara du och jag måste skilda gå var dag Men alla andra får varann Varför ska det vara så Varför drabbas just vi två När alla andra får varann
Om jag blott vågade fria Skulle du nog ge ditt «ja» Men lyckan får vänta Tills jag repat mod en dag
Jag på bröllop brukar gå Men får sitta och se på Hur alla andra får varann
Kanhända kunde det ordnas Och sen gick det som en dans Om man kunde fria liksom förr Per korrespondens
Yeah… käraste, en vacker dag, kanske också du och jag Som alla andra får varann
|
«Todos Los Demás Se Unen Entre Sí»
Sólo, sólo tú y yo tenemos que estar separados cada día Pero todos los demás se unen entre sí ¿Por qué tiene que ser así? ¿Por qué nos tiene que ocurrir a nosotros Cuando todos los demás se unen entre sí?
Si sólo me atreviera a proponértelo Probablemente me darías tu «sí» Pero la felicidad tendrá que esperar Hasta que un día me arme de valor
Suelo ir a bodas Pero me siento y observo Cómo todos los demás se unen entre sí
Tal vez haya un arreglo Y entonces todo sería fácil Si pudieras proponerlo como se hacía antes Por correspondencia
Sí… querido, un hermoso día, tal vez tú y yo Como todos los demás, nos uniremos el uno al otro
|