|
«En Gång I Stockholm»
Kom med mig, sa min vän
Nu faller vinterns första tysta snö
Och sommaren är slut
Jag har en segelbåt i Klara sjö
Kom, min vän, min båt är vit som snö
Ja, kom vi seglar ut
Kom, min vän, kom ombord
Där ser du vit av snö vår Riddarfjärd
Vår båt går ut i snö
Ja, Stockholms vinter är en sällsam värld
Mås och trut, i tyst och vacker snö
Och skön är Stockholms ö
Tyska kyrkans klang, ropar stumt «ding dang»
En sagolik strand, ett sagolikt land
Som möter oss två i vår båt
Håll min hand, håll min hand
För dig och mig så är det sommar än
Kom segla ut med mig
Där du och jag är, där är sommaren
Sommaren, och den tar aldrig slut
För jag, jag älskar dig
Håll min hand, håll min hand
|
«Érase Una Vez En Estocolmo»
Ven conmigo, dijo mi amigo
Ya cae la primera nieve silenciosa del invierno
Y el verano ha terminado
Tengo un velero en el lago Klara
Ven, mi amigo, mi barco es blanco como la nieve
Sí, ven, vamos a navegar
Ven, amigo, sube a bordo
Podrás ver Riddarfjärd cubierto de nieve blanca
Nuestro barco se hunde en la nieve
Sí, Estocolmo en invierno es un mundo extraño
Gaviotas, sobre la nieve tranquila y hermosa
Y la belleza de la isla de Estocolmo
Las campanas de la iglesia alemana, lloran en silencio «ding dong»
Una playa de cuento, una tierra de cuento
Que nos encuentra a los dos en nuestro barco
Toma mi mano, toma mi mano
Para ti y para mí aún es verano
Ven a navegar conmigo
Dónde estemos tú y yo, será verano
Verano, que nunca termina
Porque yo, yo te quiero
Toma mi mano, toma mi mano
|
